Kiropraktor i Stockholm - Leg. kiropraktor Marcus Östberg

Sök

Go to content

Behandla smärta med kiropraktik

Vad orsakar smärtan?

Smärta kan komma i många olika smaker. De som är gemensamt för all slags smärta är att det är emotionellt stressande och gör våra liv snävare. Vi slutar att bry oss om det som tidigare varit viktigt för oss och börjar lägga all energi på att bli av med denna obehagliga sensoriska och känslomässiga upplevelse.

Vi har idag inget exakt svar på vad som orsakar den vanligaste formen av smärta i ryggen. Det finns dock många olika teorier, till exempel minskad syretillförsel till vävnaden, små bristningar i någon utav ryggradens vävnader och/eller ihållande kramp i muskulatur. Smärtan kan också bero på olika typer av skador, till exempel idrottsskador, fall eller slag.

Smärta uppstår när kroppens alarmsystem varnar hjärnan om en möjlig vävnadsskada.



Detta är dock bara en liten del av förklaringen till smärta. Smärta involverar nämligen alla kroppsliga system och alla reaktioner syftar till att skydda och läka kroppen.

Varningssignaler skickas in till nervsystemet vid minsta lilla antydan till minskad syretillförsel och detta kan ske långt innan faktisk vävnadsskada har inträffat. En gradvis stelhet i muskler och bindväv kan ha tillkommit på grund av brist på rörelse, eller på grund av att delar av hjärnan inte tillåter rörelse för att den känner sig hotat av rörelse i just den delen av kroppen.

Många vänjer sig vid den begränsade rörelse, eftersom den inte ger lika mycket smärta åtminstone inte än.

Om vi fortsätter att låta bli rörelse kommer vi gradvis att förlora vår naturliga kapacitet att röra oss. Vilket i sin tur kan leda till ökad smärta med spridning till andra delar av kroppen.

Nedan följer en generell beskrivning av vad forskningen inom området smärtfysiologi har att säga. Jag förlitar mig här till Lorimer Moseley, Melzack och Wall samt David Butler som alla studerat smärtfysiologi i modern tid och har en gedigen kunskap inom området.

Nervsystemets uppgift

Kroppen kommunicerar dvs. “Alla pratar med alla” i kroppen och detta sker hela tiden, på mikroskopiskt neurokemiska nivåer och på makroskopisk neurofunktionella nivåer (den nivå vi uppfattar med våra vanliga sinnen, så som puls, andning och olika typer av rörelse)

Detta ständiga utbyte av information sker med hjälp av bl.a. nervsystemet.

Det centrala nervsystemet består av hjärna och ryggmärg och de nerver som skickar iväg eller tar emot information till och från kroppens övriga vävnader kallas för det perifera nervsystemet.

Fyllt genom hela periferin finns sinnesceller, och vid periferins yttersta delar återfinns det största antalet och den största variationen av sinnesceller. Detta yttersta lager av periferin, de lager som ”stöter” i föremål eller ”blir tillstötta” av föremål i vår omgivning, är huden. Varje sinnescell är en levande cell med en mikro tunn tråd som transporterar information till ryggmärgen.

En utav dessa sinnesceller är nociceptorer. Nociceptorer har felaktigt blivit kallade för smärtreceptorer på grund av att man i flera hundra år har trott att det funnits perifera sinnesceller som förmedlade smärta upp till ett specifikt smärtområde i hjärnan (ex. ”Slå i tån och en alarmklocka ringer uppe i hjärnan på ett specifikt ställe”) Denna teori togs fram av den franska filosofen René Descartes men har nu övergetts tack vare den självrättande kapaciteten av vetenskapliga metoder och ett metodiskt arbete av bl.a. forskare som Ronald Melzack och Patrick Wall.

Vi vet idag att en aktivitet av nociceptorer inte behöver ge smärta utan signalerna som skickas är endast varningssignaler. Varningssignalerna ska sedan tolkas av hjärnan och så fort hjärnan uppfattar signalerna som hotfulla så känner vi smärta.
Studier inom området har alltså kommit fram till att smärta snarare är någonting som hjärnan skapar än vävnaderna i periferin. Detta är extra viktigt att förstå då man idag pratar om ”centraliserad smärta” vilket är ett tillstånd där kroppens alarmsystem har blivit mer känsligt.


Back to content | Back to main menu